Den oförglömliga diskusfinalen
Två meter och 145 kg, en byggnad av stål. Och med nerver av samma material.
Det Daniel Ståhl gjorde i Budapest måndagen den 21 augusti, en dryg vecka före sin 31-årsdag, kommer att ingå i en mycket smal, exklusiv samling av de allra största svenska idrottsögonblicken.
Stålmannen själv skrev det dramatiska manuset, användbart som exempel på en bragd. Juryn behöver inte sammanträda. Bragdguldet blir äntligen Ståhls.

Han hade en speciell aura omkring sig den här kvällen i den nybyggda arenan alldeles nära Donau. Det var den tredje VM-dagen. Han hade liksom stängt dörren om sig. Satt och filosoferade i sin ensamhem. Inget flams, inga skratt, inget nojs med kollegerna, detta kastväsende som reser runt i världen och försöker försörja sig på den ursprungligaste av alla grenar, diskus.
Svårtydd var han. Osäker? Ur form? Likgiltig? Svårtytt som sagt. Men som han höll masken.
Talade till nerverna
Han hade gjort allt för att spela ner sig själv. Han hade redan ett VM-guld, han var olympisk mästare, det var som om han försökte intala sig det; det här är inte hela världen, ett guld till spelar väl ingen roll. Det var som talade han till sina egna nerver, att det bara kunde kunde gå och knyta sig och ge blanka faen i vad han höll på med. Han ville bara njuta av stämningen, tävlingen, själva kastandets tjusning när man känner att ”snoan” i ringen håller takten, att utkastet blir bra och rätt vinklat, att inte bara vräka på med all sin styrka för då är det så lätt att tappa tekniken, få fel kastvinkel eller i värsta fall dunka in trissan i skyddsnätet.
Det är ju så mycket som kan gå fel.
Eller var hans till synes svala attityd - han torkade sig dock lite mot värmens väta emellanåt - bara ett sätt att förvilla sina motståndare, att de inte skulle ta honom riktigt på allvar den här kvällen trots att de alla visste vilken jämn och fin säsong han haft. Började ju bara på en bit över 63 medan den argaste rivalen, slovenen Kristina Ceh, redan i ledningskasten visade att det skulle bli en match alldeles i närheten av 70-metersstrecket den här kvällen.
En av de allra största
Daniel Ståhl kliver upp som en av de allra största svenska friidrottarna i historien. Han och Armand Duplantis är våra enda riktiga världsstjärnor just nu, det såg ännu bättre ut i början av 2000-talet med Stefan Holm, Kajsa Bergqvist, Carolina Klüft och Christian Ohlsson som världsettor i höjd, sjukamp och tresteg. Men från ungdomsleden hörs det löftesrika segervrål.
De riktigt, förtätade, magiska ögonblicken, med en djävulsk dramaturgi i de aktivas egen regi är ganska få. När det avgörs precis så där obegripligt utstuderat och nervpirrande så att både publiken och de tävlande rycks med.
Det var ingen idealisk kväll för stora resultat. Det är det sällan i de stora stadiongrytorna, världsrekord brukar slås i mindre speciellt riggade tävlingar där man kan vända på kastriktningen och få bäst bärande vindkraft och gratis skjuts. Ungefär som segelflyg. I Budapest var det i stort sett vindstilla. Och ändå blev det den bästa mästerskapstävlingen i historien. Ståhl hade klättrat upp till ledningen när det var en omgång kvar, Ceh gick in och kastade 70.02 och stod där och väntade på att få brista ut i ett guldjubel när Ståhl skulle kasta för sista gången. Han tog lite extra tid på sig innan han var klar för sitt livs ögonblick.
Sitt livs bästa kast
Han torkade diskusen lite noggrannare än vanligt, han väntade liter längre utanför ringen för att tankarna skulle hinna klara av sitt, man såg hur hela hans stora kropp liksom välvde sig i lusten att få krama ur sig allt den hade i sig den här benådade kvällen. Rotationen snabbare än vanligt, utkastet som en briserande bomb. 71.46. Det längsta kastet i en VM-final någonsin, fyrtio centimeter kortare än Daniels eget svensk rekord men likväl; hans livs absolut bästa kast. Han hade guldet i sin hand, han förlorade det för ett ögonblick och han tog tillbaka det på det mest raffinerade vis. ”Idrottspsykologi rakt igenom”, sa Ståhl själv. Ja, det var det absolut.
Men det var också, tusentals timmar av träning, lusten att tävla, arvet från Taina och Jan, föräldrarna, också kastare, kroppsharmonin, kärleken till Fanny (Roos, kulstöterskan som han nu bor med i Malmö), det var allt det där som alltid måste samspela, i tid och rum, för att de stora bragderna skall bli till och vi får rysa, skrika, skratta, tåras eller hur vi nu har för vana att uttrycka oss känslomässigt.
Ett magiskt ögonblick skänkte han oss. Han höll det länge inom sig, som för att vara ensam med det, tillgodogöra sig det vidunderliga han gjort innan han öppnade dörren igen, grep flaggan, inledde dansen och lät ansiktet spricka upp i ett vackert leende.
Ja, si det var en riktig, jävla, idrottskväll det.
Mest lästa just nu
Fansens reaktioner ooch protester fick rn snabb reaktion hos Svensk Elitfotboll (SEF) och Elitfotboll Dam (EFD). Beslut är redan taget om att inleda en gemensam utredning om transparens vid spelarövergångar för svensk elitfotboll. Och detfår inte bli någon långbänk för ärendet,Utredningen förväntas vara klar under året.
I januari i år meddelade regeringen att Riksidrottsförbundet tilldelas 240 miljoner kronor under 2026 för att delfinansiera utvecklingen av idrottsanläggningar och idrottsmiljöer. På bara en månad har ansökningar för hälften av stödet kommit in från idrottsföreningar.
Regeringens beslut i slutet av januari var efterlängtat. Behoven är stora och en tidigare kartläggning från Riksidrottsförbundet visar att var tredje barn- och ungdomsförening tvingas tacka nej till nya medlemmar på grund av brist på plats.
Hon står i vägen för svenskt bronsjubel. Hockeyproffs halva året – och soldat på sommaren. Schweiz målvakt, Andrea Brändli, 27 år, är en av 116 (!) utländska spelare i SDHL, den svenska damhockeyligan.
I Frölunda Hockeys målbur har Andrea spikat igen, och kunde våren 2025 fira föreningens första SM-guld för damer, debutåret i SDHL.
Hon är spelaren som Tre Kronors damkronor måste överlista i torsdagens kamp om OS-brons, nedsläpp 14.10. I den svenska truppen finns tre Frölunda-spelare, bland dem skarpskytten Hanna Olsson, sju poäng hittills i OS.
Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.
Från Rambergsvallen till Bravida Arena till Nordic Wellness Arena enligt ett nytt femårsavtal med Häcken. Samma Samma plats, samma ändamål - men nya pengar. Avtalet är i hamn.Det heter att "Sveriges största gymkedja bryter nya barriärer för att inspirera till träning och bidra till folkhälsan." men faktum är att parterna har en hel del gemensamt.Nordic Wellness grundades nämligen 997 i en källarlokal vid Backaplan, på Hisingen. Därifrån har träningskedjan vuxit från inte bara störst i Göteborg utan i hela landet med så många som 550 000 medlemmar på 390 klubbar.
Årets upplaga av Uppesittaren hade många vinnare. Inte minst åtskilliga föreningar som under en kväll tjänade 158 miljoner i överskott.
Drygt fyra timmars fullspäckad uppesittarkväll, som dessutom firade 30 år, gick i mål strax efter midnatt och mot julafton. Vinster till ett värde av 270 miljoner lottades under aftonen ut av programledarparet Lotta Engberg och Daniel Norberg.
Avtalet går ut under torsdagen och ingen ny överenskommelse är i sikte, skriver Dagens Media.
,Det skulle innebär att 1,2 miljoner tv-tittare kan drabbas.Bakgrunden är den att Telia och Viaplay inte kommer överens och ingen ny överenskommelse är nära, enligt uppgifter
Herman Johansson stod för s sju mål och åtta målgivande pass från sin wingback-position och dessutom fick han i år göra landslagsdebut och därför flyttar han till USA och den den amerikanska MLS-klubben FC Dallas.. Samtidigt står det klart att Mjällbyhar värvar sex spelare, Och det är lika med 10 miljoner in för Herman och 10 miljoner ut för nye daansken, Max Nielsen



























































Skriv kommentar